Kan man förebygga, lindra eller bota demenssjukdom?

Trots intensiv forskning kommer det att dröja innan demenssjukdomar kan botas. Samtidigt har forskningen visat att en sund livsstil kan skjuta upp debuten och insjuknandet mellan fem och tio år.

 Miia Kivipelto

Demens är inte en enskild sjukdom utan ett samlingsnamn för olika symtom orsakade av en eller flera hjärnskador. Den vanligaste formen är Alzheimers sjukdom som står för nästan 70 procent av alla demenssjukdomar. En annan vanlig variant är vaskulär demens som ofta kommer i samband med en stroke och står för ungefär 25 procent. Lewy Body demens och frontotemporal demens tillhör de ovanligaste formerna medan många av de äldsta patienterna har en kombination av flera symtom, en så kallad blanddemens.

En hälsosam livsstil kan göra stor skillnad

Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrisk epidemiologi och hennes forskning är inriktad på åldersrelaterade sjukdomar som demens och andra minnesstörningar. När vi träffar henne på Aging Research Center i Stockholm berättar hon att hög ålder är den största riskfaktorn för demenssjukdom. En annan betydande faktor är ärftlighet – finns demenssjukdomar inom familjen är risken att själv drabbas större.

– Det jag tycker är väldigt positivt är att vi de senaste 15 åren bevisat att livsstilsfaktorer kan öka eller minska risken för demenssjukdomar, berättar Miia Kivipelto.

Bland annat gäller det att redan i medelåldern uppmärksamma riskfaktorer som höga blodfetter och högt blodtryck. Idag finns studier som visar att en aktiv och hälsosam livsstil försenar debuten och skjuter upp insjuknandet i demens med fem till tio år.

Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan

Vad gäller fysisk aktivitet menar Miia Kivipelto att det som är bra för hjärtat också är bra för hjärnan. Om pulsen ökar så att hjärnan syresätts lite extra genom den ökade andningsfrekvensen gör det gott. Lyckas man dessutom undvika stress blir nattsömnen bättre, vilket också har en förebyggande effekt mot demenssjukdomar. Hjärnan mår även bra av kognitiv träning som exempelvis kan ske genom inlärning av nya saker och i interaktion med andra människor. Därför kan en kvällskurs i språk eller konsthantverk också vara en del i skyddet mot demenssjukdomar.

– Det är viktigt att tänka på att demens utvecklas väldigt långsamt, säger Miia Kivipelto.

– Sjukdomen har ett smygande förlopp och de första förändringarna i hjärnan kan börja utvecklas 20-30 år innan symtomen märks. Därför brukar jag säga att det aldrig är för tidigt att förebygga demens.

Nya läkemedel på väg

Trots att man under de senaste 30 åren genomfört över 200 studier finns idag ingen botande demensmedicin. Med det finns läkemedel som dämpar symtomen och bromsar upp sjukdomsförloppet, exempelvis vid Alzheimers sjukdom. Miia Kivipelto ser optimistiskt på framtiden då ett flertal stora läkemedelsstudier pågår och förväntas ge goda resultat.

– Det är svårt att säga om exakt hur lång tid det kommer att ta, men jag tror att vi snart kommer att få flera nya läkemedel mot demens. Inte ett läkemedel som botar allt, utan snarare som inom cancervården där flera läkemedel används i olika kombinationer, säger Miia Kivipelto.

Dela eller skriv ut sidan: