Om du misstänker att en närstående har en demenssjukdom

Att se en närstående drabbas av en demenssjukdom är psykiskt påfrestande för de flesta. I många fall är inte den som är sjuk redo att prata om detta och som närstående kan det vara svårt att veta vad man ska göra.

Att se en nära drabbas av en demenssjukdom är en psykisk belastning för de flesta. Många saknar ofta kunskaper om sjukdomen och även om man läser på kan det vara svårt att veta hur man ska agera.

Tidiga tecken på demenssjukdom

Om du misstänker att en närstående har drabbats av en demenssjukdom är det vissa symtom du kan titta efter.

Glömska är ofta det första tecknet. Andra tecken kan vara att personen inte längre kan utföra sysslor som hen alltid har gjort tidigare, som att brygga kaffe, laga mat, betala räkningar eller hitta till platser där personen varit många gånger förut.

En person med demenssjukdom kan ha en annan verklighetsuppfattning än du som närstående. Försök att undvika att hamna i diskussioner med den som är sjuk där någon ska bli en ”vinnare”.

Man ska inte heller utsätta personen som mår dåligt för situationer där hans eller hennes bristande förmåga blottas.

Undvik att samtal blir läxförhör

Påpeka inte det som blir fel om det inte är absolut nödvändigt. Och undvik att ha samtal som blir läxförhör där du frågar din närstående om hen minns vad ni gjorde senast ni sågs, vad hen har ätit eller gjort. Det kan upplevas kränkande om man inte minns och inte kan svara på alla frågor.

Kontakta husläkare för hjälp med utredning

Om den som är sjuk saknar insikt om sina svårigheter och inte vill uppsöka läkare för att göra en demensutredning kan du behöva ta hjälp av någon utomstående. Det går exempelvis att vända sig till husläkaren.

Be läkaren kalla till en hälsokontroll för att hitta en väg in till den som är sjuk. I många kommuner finns också demensteam och demenssjuksköterskor som man kan kontakta för att få stöd i hur man kan gå tillväga.

Tidiga tecken som kan tyda på demenssjukdom

  • Att ha svårt att klara sådant som man normalt klarar, som att koka kaffe eller laga mat.
  • Att inte kunna orientera sig i en ny miljö.
  • Att inte hitta hem.
  • Personlighetsförändring och humörförändring.
  • Svårt att ta initiativ.
  • Att fråga om eller upprepa samma sak igen och igen.
  • Att blanda ihop ord, så att köttbulle istället blir jordgubbe.

Att tänka på

  • Glömska eller att inte kunna utföra sysslor man tidigare klarat är ofta ett tidigt tecken.
  • Undvik att samtal blir läxförhör, påpeka inte det som blir fel om det inte är absolut nödvändigt.
  • Ta hjälp av till exempel husläkare eller vårdcentral för stöd och hjälp.

Träfasaden på ett av Vardagas äldreboenden

Så hittar du bästa demensboendet

När en anhörig drabbas av en demenssjukdom förändras ofta hela livssituationen. Att hitta en plats på ett äldreboende för den demenssjuke kan vara nytt och ta tid.
En omsorgstagare ler mot en medarbetare

Så får de närstående hjälp och stöd vid anhörigs demenssjukdom

Demenssjukdomar förändrar inte bara livet för den som är sjuk utan även för de närstående. Sjukdomen brukar kallas för de anhörigas sjukdom.
Medarbetare hjälper en boende

Om du misstänker att en närstående har en demenssjukdom

Som närstående kan det vara svårt att veta vad man ska göra när en anhörig drabbas av en demenssjukdom.
En äldre person i glasögon ler mot kameran

Karin om sin mans demenssjukdom

Karin misstänkte tidigt att något var fel när hennes man började förlora minnet, men han ville inte lyssna.
Yngre medarbetare samtalar med en boende

Möjligheter till gemenskap när minnet sviker

Samvaron med personer med demenssjukdom kan innebära svårigheter men det går att hitta glädje och gemenskap.
En person luktar på syréner

Vem fattar beslut åt en person som inte har förmågan att göra det själv?

Får jag bestämma själv när jag blir gammal? Eller är det någon annan som fattar besluten?